HANNAMARTINA

Det är 25 frågor som jag tagit från lite olika nyårstaggar osv. Så nu kör vi! 

 

Det skulle nog vara när vi åkte till Spanien i somras; jag, mamma, min lillasyster och mina kompisar Madde, Sofia och Karin. En sån härlig, rolig och mysig resa! Det var varmt och vi åkte till så många ställen och vi var där väldigt länge och allt var bara så härligt! Sen om jag fick välja en till så skulle jag nog välja min födelsedagsresa till Köpenhamn. Jag blev överraskad av mina fina vänner och min mamma som hade planerat allt. Så jag och fem av mina närmaste vänner över helgen. Så rolig resa! 

 

Oj... jag kommer inte ihåg mina nyårslöften... Jag tror inte att jag hade några. Förra nyårsafton var inte så bra, jag var ganska ledsen. Jag skrev lite om det i ett inlägg. Men jag och mamma lovade varandra att 2015 skulle bli ett bättre och gladare år... det gick inte så bra. 

 

Skrämmande, ledsamt och lärorikt. 

 

Att resa, ta körkort för jag har som mål att ta det innan eller under sommaren, att ta studenten och lämna in gymnasiearbetet så skiten är borta från mitt liv haha! Sen också att börja jobba i februari. 

 

I min ålder så lär man sig hur mycket som helst hela tiden. Om sin kropp rent fysiskt och psykiskt. Man lär känna sig själv osv. Så jag börjar väl mer och mer bli bekväm i mig själv och förstå mg själv lite mer, inte så mycket dock men jag har tid på mig. Sen har jag lärt mig hur man hanterar diabetes. Jag har lärt mig att leva ett helt annat liv men lite nya rutiner. Det var väl den största lärdomen. 

 

Min stora gosiga tröja från Hollister, mina svarta jeans från Dr. Denim, mina svara nike skor, pyjamas haha och mina enkla tjocktröjor. 

 

Mer glädje och nya upplevelser och att jag utmanar mig själv lite mer. Att jag gör de förändringar jag vill få gjort och inte slutar bara för att jag är lat eller vill gå den enkla vägen hela tiden. 

 

Bråk och negativitet. 

 

Jag har faktiskt en del för 2016, men denna gången har jag väldigt personliga löften, så jag vill helst inte dela med mig av dem. Men någon kanske kommer att tas upp någon gång, vi får se. 

 

Det var nog när vi köpte Vera, min lilla vovve. Och när jag fyllde 18 för det var en så rolig födelsedag och så fina presenter och upplevelser och så mycket kärlek!!!

Helt klart diabetesen! Det var en sådan stor omställning och en stor sorg som sköljde över mig. Men jag jobbar på att acceptera att jag har denna sjukdomen dock är det inte så enkelt i och med att jag hatar den, hehe...

 

Att jag har en sån underbar familj och så fina vänner. Eller alltså, det vet jag ju men jag har inte haft jättebra kontakt med större delen av min släkt och mina vänner har varit extra underbara detta året. Ni är bäst ♥

Om vi ska ta något annat en diabetesen så var det nog skolan. Jag visste att det skulle vara mycket att göra, men inte så mycket som det blev och att det skulle bli så tufft. Usch. Även mina sömnproblem som jag har fått den senaste månaden...

 

Jag blev så otroligt deppig. Jag har varit väldigt nere detta året, mycket tårar och mycket negativitet. Nej det har inte varit ett roligt år. Det har skett många fler dåliga saker och funnit fler dåliga och nedstämda stunder än glada och lyckliga stunder och saker... Men jag har väldigt tacksam för de höjdpunkter som ändå funnits där i år. De har gjort det lite enklare. 

 

Inget alls tycker jag. Jag blev olyckligare...?

 

Ingen aning, ingenting? Jag vet inte faktiskt inte. 

 

På bredden? Haha! Jag gick upp en del efter diabetesen. Det är väl det enda jag har att komma med. 

 

Med vissa så har jag kommit otroligt mycket närmre, Madde är ett exempel på en av dem. Vi har pratat mycket mer om personliga saker och oftast gått till varandra när det hänt något eller när någon av oss (speciellt jag) har mått dåligt rent allmänt. Sen har jag glidit isär från några som jag har haft bättre kontakt med innan. 

 

Negativitet, bråk och ilska, onödiga saker och en kille som inte var värd det för fem öre. 

 

Tiden med mina vänner, med mig själv och min familj, speciellt mamma. 

 

 

 

 

 

 

I år är det faktiskt första gången jag firar utan familjen/familjevänner. Vi har alltid åkte till vänner till familjen eller släkt innan. Så jag har aldrig kunnat vara med mina kompisar. Men i år så ser familjesituationen lite annorlunda ut och jag har äntligen hunnit planera något med mina kompisar. Nu ikväll smäller det, bokstavligt talat, haha! Så jag städer lite i mitt rum just nu och lagt fram smink + kläder! Vi ska vara här först, äta lite och ha det mysigt och sen ska vi på fest! En 2015 utvärdering kommer lite senare så stay tuned! Och lite suddiga mobilbilder har väl ingen dött av?? Kan visa upp min nyårklänning senare, vet dock inte vilka skor jag ska ha, klackar kommer inte gå om jag ska dansa och så hela kvällen- är det konstigt/olämpligt att ha converse på nyårsafton? Haha... 

Ha en fin dag! 

Vi köpte granen dagen innan, det brukar vi egentligen göra samma dag men nu gjorde vi det dagen innan för jag och min lillasyster skulle på släktkalas vid fyra-tiden. Men vi klädde den, vi gjorde julkola och satte upp lite mer julpynt! Det blev väldigt fint och jag tog en del bilder på granen, haha. Men allt pynt i var så fint. Min favorit var rådjuret, så glittrig och söt!

CGM... vad är det? Ja men enkla ord så är det en stor knapp som man skjuter in i armen men ett litet plaströr/nål liknade sak som var femte minut kollar blodsockernivån. Man byter denna var 14e dag. Sen har man en liten apparat som man håller framför knappen som piper och visar vilket värde man ligger på och om man är påväg upp eller ner eller framåt, typ... 

Man kan se statistik på apparaten också, medelvärde och lägga in hur många enheter insulin man tar etc. Om man har insulinpump så kan man koppla CGM till den pumpen. Coolt? Svar ja. Men har det sina nackdelar? Enligt mig och min erfarenhet, svar JA!!! 

Vanlig blodsockermätare är ju sån som man sticker sig i fingret med och det gör ju lite ont då och då. Men när man sticker många gånger så är det lätt att sticka upp ett gammalt stick och det gör ont som fan om jag ska uttrycka mig ärligt och det är ömt länge efter. Sen så kan man inte se vad man låg på mellan de gångerna man kollade värdet. Det kanske ligger på 4,2 och sen två timmar senare så ligger det på 5,6 säger vi och det är ju bra värden... MEN! Du kanske gick upp till 12,3 i mellan för det blev fel insulindos eller vad som helst och det vet inte du men med CGM så kan man då se det. 

 

Okej, vad tycker jag om dessa då? Vilken är bäst? Vi börjar med CGM. 

CGM är en väldigt ny blodsockermätare och den mest moderna, i alla fall här i Sverige och extremt dyra. Jag behöver inte betala för dem för det göra staten har jag för mig. De är ganska stor och lite för tjocka enligt mig. De gör dem ganska opraktiska. T.ex. att man kommer åt dem lätt. Dessutom sitter inte klistret speciellt bra, mina lossnar väldigt lätt. Så jag måste ha tejp över eller något annat slags skydd vilket ser väldigt fult ut. Andra som jag vet har diabetes verkar få sin att fästa så bra. HUR GÖR NI?!?!

Det enda som jag tycker är bra med den är att man behöver inte sticka sig i fingrarna och man kan se vad man låg på innan man tog värdet eftersom den skannar blodsockret var femte minut. Men that's it. Sen är den bara jobbig. Jag kan inte duscha ordentligt med den och kan absolut inte bada med den för då kan den ramla av även om klistret ska vara vattenavvisade. Men inte det, utan den ramlar, så jag får hålla armen borta från vattenstrålen och när jag ska tvätta håret (om det ska blir ordentligt gjort) så brukar jag sitta på golvet och hänga över badkaret och tvätta håret, inte så mysigt för ryggen direkt... Sen kan jag inte sova ordentligt med den för jag måste antingen ligga på den sidan som jag inte har CGMn på eller ligga väldigt konstigt på den armen som den sitter på och jag kan liksom inte vända på mig ordentligt. Man vänjer sig lite men det är ändå jobbigt. Sen måste jag vara väldigt försiktigt när jag klär på mig eller klär av mig just för att den kan åka av. Jag tycker det är extremt irriterande. En annan nackdel är att när man sätter i den så stämmer den inte förs kanske 2-3 dagar senare, ibland 4 dagar. Den visar ett annat värde än vad sockervärdet egentligen är. Så man måste ta dubbla värden, alltså både sticka sig i fingret och kolla värdet med apparaten. För om man har fel värde så blir det fel insulindos vilket kan ge livshotande konsekvenser. 

Nog om den nu, för jag blir bara irriterad på den, haha. 

 

Vad det gäller vanlig blodsockermätare så finns det väl inte så jätte mycket att säga förutom det jag skrev i början. Det är jobbigt att sticka sig i fingret för ibland kan det göra ont, man kan sticka sig i ett gammalt stick och det gör skit ont... Man kan inte kolla om man för kanske en timme sen, för om man vill veta det så får man sticka sig hur många gånger som helst och tillslut så finns det ju inte något ställe att sticka på där det inte gör jätteont. Ibland kommer det inte tillräckligt med blod för att den mätaren ska få så mycket som den behöver och då får sticka på något annat ställe. 

Slutsatsen av detta är helt enkelt att det är inte lätt att vara diabetiker. Så enkelt var det. 

 

Om det skulle vara någon som har några frågor angående CGM eller något annat, så får ni gärna ställa dem så ska jag försöka svara så gott jag kan. 

 

Ha en fin eftermiddag/kväll! 

 

...ja det var då själv f*n att den fortfarande är kvar... 

 

Nog om det för nu. Jag tittade på häromdagen tv där en kille berättade om psykisk ohälsa och att är något som ska gömmas undan. Det är något som man inte ska prata om för det är pinsamt. Han sa att ibland kan det kännas bättre att bara säga att man har ångest eller vad man har för problem för det kan kännas bättre bara genom att faktiskt bara säga det. Allt ska vara så himla perfekt hela tiden och man tänker inte ens på det för det ses som normalt idag. Alla bilder på instagram ska vara flawless, man ska inte visa att man har en dålig dag för då har man några back-up bilder som man tagit tidigare som man kan lägga upp och lugnet sköljer över en igen. 

Men det kanske är denna hets som delvis skapar psykisk ohälsa? Det kanske är en av de största orsakerna till och med. Jag ska vara ärlig med att jag inte vet mer om psykisk ohälsa än det jag fått lära mig i skolan eller psykologer. World Health Organisation, WHO, definierar hälsa såhär: "ett fullständigt tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välmående, inte endast en frånvaro av sjukdom". Psykisk ohälsa borde då vara raka motsatsen, allt är botten helt enkelt. Men det kanske inte är så för alla? Vad är psykisk ohälsa för dig? 

 

Jag har varit väldigt nere från och till väldigt länge. Allmänt deppig helt enkelt och då och då har jag mina glada stunder! Ibland är jag så deppig att jag vet inte vart jag ska ta vägen utan jag vill bara fortsätta sova när det är dags att gå upp på morgonen. Det händer väldigt mycket inom familjen just nu och det drar verkligen lusten ur en. Men jag försöker ändå att inte tänka på det eftersom det är saker som jag inte ska behöva ta ställning till. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt mina deppiga perioder... Jag har pratat med en kurator några gånger men jag kan liksom inte öppna upp mig på det sättet. Men jag försöker tänka positivt och det ska vara ett av mina nyårslöften för 2016. Jag ska verkligen försöka. 

 

Jag tror, eller jag vet, att det är väldigt vanligt för personer i min ålder att må dåligt från och till. Men det känns värre i slutet på puberteten? Att det är själva slutspurten? Men jag har komplex som många andra, både fysiska och psykiska komplex. Jag är deppig och jag har inte speciellt bra självförtroende och sen har jag lite saker som jag är deppig över men som jag kan förändra. Det är bara det att jag är ganska lat och jag brukar inte kunna hålla igång saker som jag vill ändra/göra, tyvärr... Så det är något jag måste jobba på. 

 

Jag tror också att diabetesen är en stor del av denna nedstämdhet, definitivt. Och självklart skolan, det är så stressigt så jag tror jag kommer gå in i väggen snart... Nu är det i och för sig jullov men då är det gymnasiearbetet som gäller... Så mycket att göra. Men jag ska försöka sova så mycket som möjligt och ha så kul som möjligt och försöka umgås med vänner och ta det lugnt. 

Jag har planerat de dagarna som jag ska fokusera på gymnasiearbetet så att det blir klart innan vi ska till fjällen. 

 

Detta blev ett väldigt blandat inlägg, lite life update tänkte jag... Det kan ju alltid vara bra. 

Jag bloggar inte så jätteofta som ni kanske märkt men jag tänkte inte blogga 4-5 gånger om dagen utan kanske någon/några gånger i veckan. Det räcker för mig och förhoppningsvis räcker det för er som läser också, om det finns någon kvar :) 

 

Ha en fin kväll! <3 

Ps. någon dag så tänkte jag skriva ett diabetes-inlägg om CGM och vanlig blodsockermätning. Jag kommer fokusera mest på min diabetes i denna bloggen eftersom det har blivit en sån stor del utav mitt liv.